Atari´s blogg!

Atari´s blogg!

Atari´s blogg!

Denna bloggen handlar om fjordhästen Atari som är född 2006 e: Kim Hero 221 u: Tindra 3093 ue: Knast Halsneas 173 i bloggen kan även Gusten född 83 e: Ene 55 u: Freja 1828 ue: Frippe 91 nämnas. Atari är min framtida allround och tävlingshäst och Gusten var min första häst som jag ägt. Gusten togs bort pga ålder hösten 2011 då hann var 28 år gammal, han kommer alltid ha en speciellt plats i mitt hjärta

Körolycka!

Fjordingen AtariSkapad av Linda mån, november 12, 2012 09:17

Tisdagen var det vila för Attes del eller egentligen var det mest för min del, jag behövde en vilodag och då får ju automatiskt Atte det.

Onsdagen så följde jag med två andra i stallet tillridhuset på Frösö hästgård. Atte hade inte varit i detta ridhuset och i början var han lite spänd men var mest för en tjej longerade en pigg häst som hoppade lite. När den gick ut så hoppade jag upp och red fram. Red lite tempoväxlingar och tänkte mycket på det A sagt på kursen om rida med självförtroende och det fungerade ganska bra. Övade en del på galoppen i höger varv och den kändes bra. Provade ett par fattningar i vänster men fick inte till dem riktigt. Känslan hela passet var bra och det var riktigt roligt att rida, flera sådana här pass behövs för få upp självförtroendet.

Torsdagen så hade jag tänkt att ta en promenad, hård i marken och min knä har känts av ett par dagar så tänkte rask promis är bättre än vila. Visade sig att två andra skulle ut och skritta så de red och jag gick en bra bit på myren. Konstig så var jag varm och knäppt upp jackan efter en stund men de andra frös lite. Höll bra tempo och var ute ca 45 minuter så var okej motion. Roligt är att Atte har verkligen lärt sig skritta på nu, tidigare har han ju skrittat långsammare än en shettis men nu skrittar han på bra och gärna i täten i början.

Fredag så är det inge lektioner i ridhuset på Tanne så då kan man komma in där. Så sadlade och gick dit med sällskap med stallkompis och red fram. Atte är fortfarande lite spänd när draperiet är på ena hållet så red inte så nära där. Han var idag stel och antingen förböjde han halsen eller så sprang han iväg. Kändes inte riktigt som han travade genom kroppen utan mest trippade runt och snubblade. Först var jag på väg att ge upp men nä utan gav mig på lite galopp ändå coh vist till höger var det okej men tyvärr ingen till vänster, känns som ni hört den förrut. Även om passet inte var bra så är jag ändå nöjd att red vidare och gav mig på galoppen.

Lördagen så hade jag morgonfodring så gav alla mat och täckade dem och släppte ut dem. Sen gick jag över till Tanne och kollade på träningen för MÅ som kommer dit en gång i månaden (som jag red för förra gången). Är väldigt inspirerande och lärorikt att kolla på träningar sen när MÅ hoppade upp och red en jättefin 4-åring så blev man verkligen inspirerad.

Sen gick jag över och mockade och fixade fodret och tog fram rockarden. Selade på Atte och körde iväg mot myren. Gick bra förbi bommen där det ganska ojämt att ta sig förbi. Atte kändes bra så vi travade hela nedre vägen bort, egntligen var det lite hårt men tyckte han behövde trava lite så det gjorde vi. Gjorde en fin vändning och började trava hemåt i samma trav och helt plötsligt så gör han ett glädje spark och får ju såklart benet över skakeln och blir rädd och dra iväg i galopp. Jag försöker få stopp men lyckas inte. Pisken fastnar i farten i ett träd och då tappar jag ena tömmen men (sitter på tömmen så tappade bara taget) men har fortfarande tag i ena sidan men hjälper inte. Sen hamnade vi lite ner i diket och jag trillar ur vagnen på den frusna grusvägen och ser Atte med vagn försvinna. Känner att det gör ont och hur jag slagit i huvudet men ingen tid för rast så upp med telefonen och ingen teckning, börjar springa mot stallet och får teckning så får tag i O som var i stallet och säger att Atte är på väg. Precis efter så ser jag att Atte stannat på vägen och jag får komma fram till honom och han är helt lugn så tar loss vagnen för få loss benet på honom. Sen möts jag upp av två stallkompisar och med gemensamma krafter så får vi leder jag hem Atte och drar vagnen med hjälp av stallkompisen brevid honom. Han är helt lugn och jag med men känner hur ont det gör i armbågen. Nära stallet så skall jag få över vagnen på det ojäma stället och lyckas inte för vagnen är för tung men en snäll farbror som var ute med hundarna putade på så fick över den. När vi var nästan vid stallet så möter massa i stallet upp och de tar vagnen och hästen och hästen och så säger de åt mig att gå och sätta mig så tar de hand om hästen och då kommer chocken att hur illa det kunde gått. Atte hade ett ganska stort skrapsår på insidan av bakbenet som tvättades och smörjdes med helosan och sen fick han gå ut i hagen. Samtidigt så skjusade en stallkompis mig till akuten. Själv gillar jag inte sjukhus så brukar inte åka dit i onödan men alla tyckte att jag skulle dit då jag slagit i huduvet. Fick komma in ganska snabbt och där stod massa människor och frågade lite frågor och tog blodtryck och kollade ögonen och så. Sen blev jag skjusad i en sjukhus säng in till ett annat rum i väntan på ortopeden. Där fick jag vänta i nästan 3.5 timme och jag är glad att jag hade sällskap. Sen kom ortopeden och klämde och skickade mig till röntgen. Men inget bruten så så då var det bara att gå hem. PÅ kvällen skulle det vara medlemsfest för Östersund-Frösö ridklubb och vi skulle sitta och dricka vin hemma hos mig innan men det var inget av men gick iallfall på middagen och åt. Gick hem innan den andra för jag var så trött och hade så ont. Hälsade på Rebban innan jag gick hem.

Idag så har jag ont över allt i muskler jag inte visste att jag hade till och med. Vänster armbåge och höger knä är värst (så klart mitt friska knä). For upp till stallet och möttes att mockad box :) så jag gick ut och kollade Atte i hagen och mötes av en häst som tyckte synd om sig själv och visade att ahn hade ont i benet. Ganska svullen över skrapsåret som inte är ett öppet sår men vätskar sig lite och så är han svullen över knät men annars såg han okej ut. När jag gick bort till hölådan så

var han ganska snabb på följa efter så om ett par dagar så kommer vi nog bägge två vara i bättre skick. Jag sa lite skämtsamt till stallkompisen att märker jag att han inte tar sig till hölådan då är det illa coh då tar vi ut en veterinär. Sen fick jag en lång promis längst ena delen av myren och letade efter mitt körspö och möte en totalt orädd älg. När den stannade och tog ett par steg emot mig så tänkte jag bara att fasen jag kan inte bli skadad av en älg denna helgen oxå så ställde mig och hoppade och tjoade och till slut så hoppade den iväg. Sen hittade jag min pisk i ett träd.

Det som gäller nu är ju få skaklarna lagade för de är lite böjda och sen skall han i vagn snabbt igen men med sällskap och slaggjord. Skall försöka ringa en körtränare här uppe och få lite hjälp mest för min egen självkänsla för tror inte alls Atte är rädd för vagnen eller så. Men nu gäller det att inte tappa fokus och få tillbaks självförtroendet. Vi var ju på god väg där och kämpade med galoppen och vi måste ta upp det om ett par dagar när vi bägge är in bättre form. Tyvärr så tror jag att vi måste stryka oss från nästa helgs KM i dressyr.

Trasig skärm på vagnen!

Skaklarna!

Pisken i trädet!

Attes bakben dagen efter!

  • Kommentarer(3)//atari.hovar.com/#post243